Onsdag dårå


Lugnet innan morgonmotionärerna tar över. Också denna gång var den första kvarten riktigt jobbig. Tunga mjölksyreben och tankar på att ge upp. Sedan lossnade det och jag kunde dra upp tempot och ställa om löpsteget. Körde ändå "bara" fyrtio minuter då de passerade tre dagarnas pass ändå kändes i benen och jag har tre pass kvar denna vecka. Framför allt vill jag vara hyfsat fräsch i dom till morgondagens release.


Kompletterade löpningen med en rejäl promenad i bland annat dessa byggnader. Vindtunnel, ljudlabb och klimatlabb. Krocktestdockor, skakriggar och hållfasthetslabb. Hjärnan försöker absorbera och formulera frågor men går mest som en leende svans efter mentorn och som ett barn försöker titta överallt samtidigt. Visst har man förstått att det måste testas och olika länders krav uppfyllas. Men att det var såpass omfattande hade jag inte föreställt mig.

När jag kom från gymmet hade klockan passerat halv åtta. Jag fick plats högst upp i parkeringshuset. Tydligen är de mer morgonpigga i dessa regioner än i mina. Solen fick höstregnstunga nackar att förtjust räta på sig. Vackert och förrädiskt halt.

Stora Grå och Gulingen fick var sin portion spolarvätska. Det går mycket sånt här nere av någon regntrökig vägsaltsanledning. Apropå Stora Grå så är Lilla Grå ännu borta. Gissar att Lilltjejen blev för påträngande så det andra hemmet blev att föredra. De fick tillbaka en avmaskad, steriliserad och betydligt mer välgödd liten kisse. Varsågod.
Lilltjejen slocknade ovanligt tidigt vid åtta och föräldrarna kommer nog inte långt efter. Har ju ändå varit uppe sedan fem. Ja, vaknade innan larmet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0