Strålande vacker dag men isande kalla vindar. Tillbringade den ute i Västerlanda för att hjälpa till att röja ur Martin och Jeanettes nedbrunna hus. Johan tog Lilltjejen till Stenungsund och mormor under tiden. Jag har sett nedbrunna hem förut och det är så sorgligt att inga ord räcker för att beskriva det. Och då är det inte ens mina egna ägodelar. Brända leksaker och svartnade kläder, sotiga bröd i en nedsmält frys och förvridna rester av lampor och prydnadsföremål. Det ser bara så FEL ut. Man kan hävda att det "bara är materiella ting", visst är det så. Men dessa materiella ting utgjorde ett hem, en trygghet, minnen och känslomässiga symboler.
Nu blir det snart melodifestivalsfinal, i min favoritfåtölj bland mina materiella ting i mitt hus. Jag är lyckligt lottad.