Gott Nytt

Tanken var egentligen ingen alls. Inget folk, ingen stass, ingen stress och ingen press. Kanske beställa hem från antingen pizzerian eller thaistället nere i samhället. Så står vi där i köket på söndagen och funderar på vad kylskåpet behöver kompletteras med. Kanske vi skulle laga något gott istället till nyår? Den där oxfilen? Köpa några bingolotter och löka i soffan? Lika bra att fråga om Monica och Tomas vill haka på när vi ändå tillagar, och kanske Stefan också?
Sagt och gjort, om knappa två timmar anländer dom och jag har tack vare goda förberedelser haft en riktigt lökig dag så länge. Efterrätten ställdes i frysen i söndags och varmrätten förbereddes igår. Pulat på i godan ro under dagen, läst lite emellanåt, bastat också. 
Myskläder och sällan använt förkläde. Sonja Alden på stereon, tända ljus och hyfsat städat hus med några surdegar som Johan äntligen ombesörjt. 

Intill prisuppgifterna för oxfilen på Maxi proklamerar stora bokstäver att kyldisken är kameraövervakad. Visst är det dyrt med en populär och relativt liten muskel, men att det är så vanligt att folk plockar på sig den i smyg? Hur känns det att ställa fram en stulen köttbit på bordet?
Att receptet säger att den ska rensas från "hinnor och senor" är onödigt uppmaning för mig. En halvtimmes idogt granskande och skärande senare ligger oxfile för hundra spänn i soporna och tillser att jag senare kan tugga avslappnat. Så nej, den kan lovordas hur mycket som helst men jag kommer aldrig att gilla entrecote. Brr!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0