Nämen

Nu ligger jag här igen, hur gick det till? Genom dörren hör jag hur Johans Demon hunter köttar monster. En liten stund till och jag kan göra honom sällskap!
En liten hand sträcks ut genom spjälorna. Vår Lilltjej vill gärna hålla handen lite när hon ska somna. Ganska sött men något omständligt bara att blogga med en hand!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0