Putterputter


Gulaschsoppan står och puttrar på spisen, solen skiner, det är hyfsat städat här hemma (kan se några bänkytor här och var), kylskåpet är påfyllt, rådjuren har fått nya morötter och fågelmatarna är påfyllda. Än så länge en mycket bra dag! Oo är ute och cachar med Ronja, därav min produktivitet!
Jag undrar hur populärt det egentligen är hos våra trädgårdsombesörjande grannar att jag håller på och matar rådjuren. Jag tycker ju det är jättemysigt att ha dom här, men kan förstå att det inte är roligt att få dyrbara plantor och buskar förstörda. Vi har i princip fått en rådjursstig rätt över vår gård, genom häcken och in till grannen, snyggt ignorerandes deras blänkande cd-skivsprydnader i träden.
Enda baksidan bokstavligt talat är väl de prydliga högar av svarta ärtor som de vackra djuren lämnar efter sig på tomten. "Mm, godispastiller!" Lär väl Ronja tänka när hon fått kläm på hand-till-mun rörelsen. För naturligtvis kommer hon att ha ett sådant ord som godispastill i sin vokabulär då!

Blir glad när jag kikar ut genom våra fönster och ser de röda fina fågelholkarna! De har redan besiktigats av våra bevingade vänner, så jag hoppas på många hyresgäster!
Den observante kanske noterar att jag saknar ringarna igen. Jag lyckades ju prångla på dom där för ett tag sedan, och van som jag var att aldrig behöva ta av dom lät jag dom av gammal vana sitta där hela tiden. Det var dessutom nästan omöjligt att få av dom, så varför ens försöka? Följden blev sår och eksem där under eftersom det inte kunde torka som det brukat efter handtvätt, dusch och dylikt. :o( Så jag fick prångla av dom igen och låta fingret läka, vilket det nu nästan gjort. Jag är dock fortfarande så pass svullen att de sitter för tight och vållar visst besvär att få av och på efter varje tvagning. Kan inte mina händer och fötter få återgå till sin ursprungsform snart!?
Något som däremot kan förbli i sitt nya tillstånd är tuttarna! Höhö, visserligen praktiskt med miniversioner men det är onekligen ganska najs att gunna fylla ut en bh för en gångs skull! Att sedan måsta gå med den dygnet runt tillsammans med mjölkindränkta amningsinlägg är en baksida jag börjat vänja mig vid. Och apropå indränkt så börjar det kännas läge för matning. Mycket passande då Oo precis kommer genom dörren med en hungrig tösabit!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0