Cirkeln är sluten. Börjar dagen med laptops i sängen, avslutar dagen med laptops i sängen. Har sett den sista av Salander-filmerna, så nu när hela triologin är avklarad kan jag tycka till litegrann. Liksom Harry Potter-filmerna känns det som man måste ha läst böckerna för att hänga med och fylla i luckorna som forceras förbi i filmatiseringen. Mikael Nykvist är som en stenstod hela serien igenom och att Noomis skådespeleri skulle vara Hollywood värdig förstår jag faktiskt inte. Filmerna kändes bara torftiga och krystade och för att förstå de lysande recensionerna som filmerna fått kan jag bara tro att dessa mycket effektivt lyckats stänga av sina jämförelser med Stieg Larssons suveräna orginal. Filmatiseringen av Dennis Lehanes "Patient 67", ("Shutter Island") som nu går på bio har också rosats, men med tanke på hur bra jag tyckte att boken var så ska jag kanske låta bli att se på den. Eller så försöker jag koppla bort jämförelseimpulsen och bara se den som vilken lökarfilm som helst.

Men visst finns bra filmatiseringar trots att de där fina men egentligen oväsentliga detaljerna uteslutits. "Sagan om ringen"-triologin tycker jag är ett sådant exempel.

Nej, ska kika igenom några combatlåtar innan det får vara färdiglaptopat för idag.