Hann bara en snabb översikt av Elfautbudet då jag fått för mig att Hornbach var K-rauta och fick en extra sväng på Hisingen! Eftersom jag skulle ha pass och inte ville ladda med nån korv eller annat slafsigt, prioriterade vi käk på vårt vanliga sushiställe! Tror nog jag börjar bli lite less nu ändå, men det är ju så enkelt.
Betydligt piggare i kroppen denna gång och bland deltagarna var det en mamma som tagit med sina två söner för att prova på. En var omkring 13 år och otroligt duktig! Första gången och hängde med i allting med en gång med riktigt bra teknik också! Shit vad impad jag blev och hoppas han tyckte det var roligt! Jag börjar tycka låt fem är ganska ok också, i varje fall i Kålleredssalen som är så pass stor att vi kan ruscha så som det är tänkt. I Sisjön är det meningslöst då vi skulle hinna tre steg innan vi var klistrade mot speglarna.

I receptionen har söte Lasse fått en given plats! Han samlar på 50-öringarna som  slutar gälla i september. Gullig va? I bakgrunden är goa Jenny som har femtioelva järn i elden! Hon inte bara kör för cykel- core- och pumpdeltagare (jag vet, tre koreografier att hålla reda på!?) hon är dessutom grym sångerska och showartist! Gå och lyssna på henne på klubb Mirage imorgon på Karisma!
Jisses, det var verkligen länge-sedan jag var ute och klubbade! När stod jag senast på ett dansgolv i blinkande stroboskopljus och spotlights? Uppe vid Lake Tahoe tillsammans med Rachael tror jag och det var ju snart ett år sedan! Ujuj!
Apropå stroboskop så minns jag Mattias som hade en egen liten ministrob. Jag hade ett jättestort eget rum på nedervåningen när jag gick gymnasiet, så vi släckte ned, vred upp stereon, körde igång stroben och så röjde vi! Peder och Magnus var också med och så vi svettades! Ingen tidsgräns på stroboskopet där inte utan låt efter låt körde vi så fönsterrutorna skallrade! Naturligtvis fick mamma reda på det då grannen gått ut och rapporterat om den höga musiken och blinkande ljuset. Så var det slut med "rejvet" som hon uttryckte det.
Nåväl, trött och nöjd kör jag hemåt. Vid Björsared ringer Oo och undrar hur långt jag kommit. Och helt plötsligt har jag åkt hem, plockat upp Oo och är i 130 knyck på väg in mot stan igen! FTF (first-to-find)-jakt på en cache som precis släppts vid GP-huset! Vi kommer på två hjul genom rondellen bara för att se två bilar slarvigt parkerade på trottoaren i det mörka industriområdet. Vi är inte först, vi är fyra! Helt otroligt, den hade precis släppts när han ringde och femton minuter senare är den loggad! Eftersom de andra var där samtidigt loggades dom som FTF, så vi kunde bli STF (second-to-find), men det var klen tröst för Oo som störtat ur sängen.
Själv hade jag mer ångest för alla paddor som nu börjar komma upp på vår väg ner mot huset! Hur roligt är det att köra på en sån? Eller fem? Eller trampa på en då de sitter på gången upp till dörren också och inte är precis lätta att se i dunklet och gruset! De är ju ganska söta, men inte under skosulan!