Vågor...

Jag har inget emot att vara nära honom. Känns som det är första gången han kramar mig. Det kändes nästan som vanligt en stund när vi åt tillsammans igår.
Han vill att vi bokar en resa tillsammans, men jag kan inte känna någon entusiasm eller engagemang för det. Istället får jag pressa fram svar på om han testat sig ännu eller inte, vilket han inte har. Jag känner mig smutsig på ett sätt som jag inte tror att han förstår. Jag har svårt just nu att se oss i den avslappnade goa stämningen vi hade, se oss intima tillsammans, för det visade sig ju bara vara falskspel från hans sida. En utlandsresa ska vara något man gör och känner för tillsammans. Nu gör jag inte det, så hur kan han bli besviken för det? För att jag försöker på nytt betyder inte att allt bara faller tillbaka till som det var. För vad var det vi hade egentligen?
Jag är "ledig" idag, fredag som det är, och känner att jag därför borde fixa middag. Har inte så mycket emot det faktiskt, och frågar honom vad han skulle vilja ha? Han tycker jag går i vågor, och visst gör jag det! Negativ och avspisande till det ena, men tillmötesgående till det andra. Men vad ska jag göra? Jag kan inte annat än försöka göra och säga det som känns rätt för mig...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0